måndag 26 december 2011

Den franske servitören

Lite då och då tillåter jag mig själv att helt spåna iväg på den här bloggen. Jag tänker göra det igen nu och om jag retar upp någon så må det vara hänt.

Närmast alla världens religioner delar en egenskap jag inte gillar, nämligen att de uppmanar dig att leta efter gud, frälsning, lycka eller vad man nu vill kalla det, överallt förutom i dig själv. Prova att påstå dig vara gud så hamnar du nog på hispan. Påståendet kan ju tyckas fullständigt galet, du, Gud? Skulle inte tro det pysen, kom ner på jorden igen. Andra skulle kalla dig satanist. Låt oss avdramatisera påståendet lite, vi kan säga att du är din egen gud istället så blir det lite mindre vasst. Jag gillar egentligen inte ordet gud, det är för laddat och leder vanligen tankarna fel. Jag syftar inte på den skäggige gubben i himlen eller någon annan typisk gudsbild. Poängen är att du och bara du ansvarar för dig själv och det enda du med säkerhet verkligen kan förändra är dig själv. Jag tar mig här friheten att påstå att de flesta religioner är skräddarsydda för att förhindra den insikten. (Jag ska inte slå ner religion allt för hårt, i vissa fall kan det kanske vara the lesser evil)

Du måste göra det och det men får absolut inte göra så och så. Följ dessa regler så får du belöning sen. Imorgon. Efter din död. Till och med vissa grenar av vetenskapen påstår nu att det enda som finns och någonsin kommer att finnas är nu, men belöningen får du sen? Du skall inga andra gudar hava. Att förstå meningen med att vara sin egen gud kan kanske betraktas som samhällsfarligt iallafall för den rådande (o)ordningen då den som förstår det inte längre beror av någon eller något annat, är inte lika lätt att kontrollera och kan inte förslavas.

Jag är inte troende. Ingen religion jag kunnat hitta uppfyller mina grundläggande kriterier på friskhet även om några grenar av filosofi kanske kommer nära. Jag tror dock att det faktiskt finns en osynlig hand i vår värld, en hand som skapat enorm kaos och terror och gör det än idag. Den här handen är inte gudomlig utan tvärtom högst mänsklig. Vill du kalla mig konspirationsnöt är du fri att göra det men för den med iallafall till hälften fungerande sinnen borde det vara uppenbart baserat på händelseutvecklingen i vår värld att det finns en sorts dold hierarki, att de som för oss ser ut att vara makthavare i själva verket inte är beslutsfattare. Jag tänker inte gå in närmare på det just nu, kanske blir det ett inlägg för någon annan dag.

Kanske kräver det en cyniker för att se det, men om man verkligen tittar på relationen mellan människor och deras husdjur så är faktiskt husdjuren i många fall slavar. Visst får dom mat, leksaker och kärlek men blir samtidigt tillsagda var dom får vara och inte, vad dom får göra och inte och är ju egentligen inte fria. Om det är en hund är chansen stor att hunden faktiskt vill vara din slav för att den genom åren avlats till att bli just den perfekta slaven. En slav som älskar att vara slav och därför inte upplever det så. I samma anda har den där osynliga handen genom generationerna anpassat människor till att bli nästan som hunden. Religion som varit verktyget historiskt sett har tappat lite av sin makt i väst men har bytts ut mot andra lika effektiva saker.

Många har nog någon gång hört rösten djupt inuti som ömsom skriker ömsom viskar att du inte lever det liv du vill eller är menad att leva. Den säger att något är fel, att allt borde vara annorlunda, att det borde kännas lättare att leva eller att något saknas. Det här är min blogg så jag spekulerar så mycket jag vill här och hör sen! Den rösten i människan är farlig för den osynliga handen, det är den rösten som kan driva människor till självständighet och förståelse, till att skapa ett liv oberoende av parasiterna eller den osynliga handen. Det är därför av yttersta vikt att stimulera människor med något som ger önskat resultat, som tystar rösterna och upprätthåller status quo.

Vi känner din smärta och förser dig därför med närmast oändliga valmöjligheter i att skapa din person. Du kan färga ditt hår svart och gilla gothgrejen, du kan lyfta skrot, tatuera dig och vara macho, du kan bli  rik och känd (om du inte har något emot att kliva på några tår), du kan köra ford, toyota eller volkswagen, använda apples prylar eller googles, valmöjligheterna är nästan oändliga. Lider du i något ögonblick av klarsynthet av dåligt samvete för världens orättvisor ordnar vi välgörenhet dit du kan skicka dina pengar. Självklart tillåts ingenting verkligt världsomvälvande utan mestadels skickligt konstruerat känslomässigt effektivt nonsens som inte egentligen förändrar något förutom att skapa mer pengar till dom som redan har. (Undantag finns säkert) +1 till den som tänkt på vad ordet underhållning egentligen betyder! Betyder det något positivt, att du hålls uppe underifrån av något för att underlätta eller betyder det vad det låter som, något konstruerat för att hålla dig under? Under-hållning? Något som ser till att du förblir en orkeslös, viljelös konsument?  Om du trots allt är smart nog att se den den lilla nästintill osynliga röda tråden i världens sömmar, vad ska du göra åt det? Du är ur form, trots din utbildning obildad (medvetet så), fördummad, trött och kanske fet. Sorry om det gör någon arg, men jag kan säga vad du tänker göra. Du kommer att stöta bort sådana tankar, ladda ner den senaste pull my finger-appen till din telefon, titta en stund på hypnosmaskinen i vardagsrummet och somna om. Det är inte ditt eller folkets fel, det är helt enkelt så det är ordnat.

Den osynliga handen och parasiterna kan bara fungera sålänge du älskar ditt slaveri såpass att du självmant försvarar och slåss för det. Du FÅR inte förstå att du är din egen gud. Om folket gjorde det skulle saker med snabb takt förändras.

Folk skulle sluta demonstrera på Wall Street och andra ställen med arga plakat för att försöka förändra alla andra istället för sig själva. Istället skulle dom kasta sitt dyra starbuckskaffe i papperskorgen, gå hem och helt enkelt förändra sina egna liv så att de parasiter de försöker ändra med demonstrationer och plakat helt enkelt kastades ut och förlorade sin makt. Detsamma gäller de flesta problem mänskligheten har. Gillar du inte alla "krig mot whatever", vägra att stödja eller medverka till något som har med det att göra då. Gillar du inte finansmaffian... Gissa vad du kan göra? Gillar du inte det såkallade demokratiska system vi har, well... Acceptera det inte då? Plakat och demonstrationer fungerar inte. Peace, love, bla bla. Var är kärleken nu?

Jag vill påstå att det är den som inte ser sig själv som sin egen gud som är farlig. Det är dessa människor som kommer att uträtta illdåd i någots namn, bli sektmedlemmar eller till och med leda galenskaper. Oförmågan att se värde i sig själv skapar det omättliga behovet av att skapa sin person baserat på externa saker, politik, religion, bilar, varumärken och så vidare. Jag säger inte att individualism är fel, tvärtom. Jag menar bara att en personlighet baserad på yttre högst föränderliga ting förr eller senare kommer att komma tillbaka till ingenting och behöva mer personlighetsstimulans. Här kommer vi in på ämnet egot som är alldeles för brett för att tas upp nu. I korthet så är ditt ego skyddsbarriären mellan dig och ditt undermedvetna, det är oerhört starkt och kan göra dig fysiskt sjuk eller till och med välja att döda dig för att skydda dig mot ditt undermedvetna. Någonstans läste jag en liknelse mellan människor och instrument. De flesta människor är idag ostämda och totalt disharmoniska så att dom tillsammans skapar någon sorts ordnad disharmoniorkester men intalar sig själva att det är någon ny sorts avantgardemusik som bara kräver lite inlyssning för att gilla. Det är alltså den harmoniske som inte passar in och spelar falskt. Till det ögonblick människan inser att det enda dom behöver förändra är sig själva så lär disharmonin fortsätta. Förmågan att höra avantgardemusiken i vårt samhälle för vad det är, skräp, förändrar också synen på vem som egentligen är galen och sjuk.

Jag har inte läst igenom det här så det är fullt möjligt att det är jag som framstår som galen. So be it. I never promised you a rosegarden. Fundera ut din egna filosofi eller låt den franske servitören visa dig istället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar