tisdag 10 januari 2012

Java, enigma, och jag

Min hjärna är upptagen med att fylla rutor eller fönster om jag så vill med trollformler från modern teknomagi. Under tiden observerar jag de kryptiska orden förslava spöket i maskinen och förundras över hur ett fel i även den minsta formeln kan skapa spöken som förintar sig själva på sätt inte ens jag, the sourcerer, kunde förutse.

Jag hade ändå inte mycket att säga idag. Så många säger så mycket så ofta att tystnaden blir påträngande, så varför inte skrämma bort några läsare från bloggen, medan hjärnan gör sin grej?

And in the naked light I saw
Ten thousand people, maybe more
People talking without speaking
People hearing without listening
People writing songs that voices never share
And no one dared
Disturb the sound of silence

(Jag har inte blivit galen, jag skojar bara. Jag har varit det hela tiden.)

Jag uppmärksammade just att jag tenderar att bli arg på spöket när det följer mina formler och förintar sig självt och hur dumt mitt beteende är. Varje gång jag undersöker vad som hände med spöket, post-mortem, finner jag att spöket förstog formlerna bättre än mig. Om spöket hade själ kanske det i det sista ögonblicket reflekterade över grymheten i skaparen? Varför blir jag beordrad att göra såhär? Nåja, dessa är orden, orden skall följas och kanske lever jag vidare på sätt och vis i okända minnesadresser. Farväl grymma värld.

Kanske är det formlerna som är problemet? Fungerar andra formler bättre?

As water spins in circles twice
Spiders, snakes and the little mice
...


Lite musik är alltid skoj. Den här lilla melodin brukade jag fingra ut på min gamla Roland Juno, eller om det var en Roland Jupiter. I forget such little things. Bloggen är snart "normal" igen. När arbetet är gjort.

Hej och Hå rapporterade från the edge of sanity.

(Ta inte det här så allvarligt, det är knasigt att göra det jämt)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar